Tack 2013 och välkommen 2014!

2013 har varit ett sorgligt, orättvist och tufft år. Jag tänker framförallt på personer som stått mig varmt om hjärtat och hastigt tvingats avsluta sina liv. Fina, respektingivande och godhjärtade individer. Människor som jag aldrig kommer få chansen att träffa igen, personer som jag beundrar för unika egenskaper, styrkor och krafter som bara dem besitter. Människor som finns med mig för resten av mitt liv. Jag önskar ni vore här med mig. 

I andra hand tänker jag på mänskliga och mer vardagliga bekymmer såsom, dåliga dagar, veckor eller månader.

2013 har också varit ett glädjande och vackert år. Jag har fått möjligheten att resa runt i världen och se en massa nya platser. Jag har haft några av årets bästa dagar, med mina närmsta vänner t.ex. min 20 års dag. Jag har tagit studenten! Genom dessa bilder vill jag på ett enkelt och personligt vis förmedla "Något av det bästa under mitt 2013". 

Nu sitter jag i New York tillsammans med hela min fantastiska familj, det betyder obeskrivligt mycket för mig att tillbringa tid med familjen. Det känns alldeles, alldeles underbart att vara här och att jag just precis nu är lycklig. Jag önskar också ett stort tack till alla människor som jag fått äran att umgås med och lära känna under 2013. Samt en stor lyckoönskning till ALLA, oavsett vad ni gjort eller vem ni är. Glöm förresten aldrig bort vem ni är.

Här kommer en bild från New York:

Och mitt nyårslöfte:
 
 
Gott Nytt år!  :) 

"Tydligt samband mellan psykisk ohälsa och otrygg ekonomi"

Igår släppte regeringsprojektet (H)järnkoll en ny rapport "Minuskontot Ekonomiska villkor för personer med psykisk funktionsnedsättning".

Att ha otrygg ekonomi under en längre tid ökar risken att drabbas för psykisk ohälsa t.ex. tvångssyndrom eller depressioner (några konkreta exempel på sjukdomar där symptomen kan förstärkas). För personer med psykisk ohälsa tillhör en otrygg ekonomi vardagen.

Att drabbas av en otrygg ekonomi generar i exempelvis förstärkt känsla av ångest och stress. Det beror i sin tur på högre boendeutgifter. Oväntade utgifter på 8000 eller 15000 kan vara orsaker till att symptomen förstärks. Några andra orsaker till ekonomiska problem kan sammanfattas i följande punkter:

  • Arbetslöshet och olika bidragsformer är vanligare bland personer med funktionshinder eller funktionsfördelar (som jag i denna beskrivning i egenskap av "erfarenhetsexpert" istället skulle vilja använda mig av).

  • Ensamhet människor som lever ensamma i singelrelationer har i regel sämre ekonomi än par. Att ha tillgång till ett socialt nätverk är också viktigt när det gäller möjlighet till förbättrad ekonomi.

  • Bristfälliga boendeformer som saknar kompletta kök resulterar i att personer med funktionssätt oftare äter ute, vilket i sin tur påverkar till en försvagad ekonomi (förutom den direkta följden om samhället inte vidtar konkreta åtgärder  för att förebygga arbetslöshet). I rapporten konstaterades att exempelvis endast 20% av alla SOL platser har just kompletta kök. Alarmerande är också att hela 34 kommuner saknar bostäder enligt SOL och LSS.

Resultatet av tär ekonomi blir att man tvingas välja bort viktig hjälp som exempelvis ledsagarservice.

Dock är skillnaderna stora i kommunerna både när det gäller boendeformer men också från ett anhörighetsperspektiv. Skillnaderna gällande ekonomi i kontrast med befolkningen i övrigt jämfört med personer med psykiska olikheter, har varit stora sedan 1997 och är fortfarande stora. Men sedan 1997 - 2008 har inte sysselsättningsgraden för personer med psykisk ohälsa ökat. 

Psykisk ohälsa är betydligt vanligare sjukskrivningsorsak än vad vi tror. Det är tex. en vanligare orsak än både ryggbesvär och förkylningar/influensasymptom. Men vad händer egentligen med dem som blir sjuka? Myndigheter brister och arbetsgivare tar inte sitt ansvar att rehabilitera. Detta är en av orsakerna till varför dessa människor inte kommer tillbaka till sysselsättning.

Det finns också enligt Handisam brister och svårigheter i skolan för elever med neuropsykiatriska funktionssätt.

Personer med psykisk ohälsa upplever också särbehandling och stigmatisering. Att de blir utpekade och att skuldbeläggande eller generalisering påverkar deras chanser att få stöd, resurser och arbete.

En annan viktig aspekt som tas upp i rapporten är att utlandsfödda med viss psykisk ohälsa är beroende av försörjningsstöd i större utsträckning en svenskfödda. 

Sammantaget kan rapporten konstatera att personer med psykisk ohälsa är en extra utsatt grupp i samhället. För att vi blir diskriminerade och missförstådda dagligen. Vi borde sträva mot jämlikhet och ett öppnare samhälle, där personer med psykisk ohälsa också har rätt att vara delaktiga. Där vi vågar prata om våra för och nackdelar. Där vi tänker positivt och långsiktigt ur ett helhetsperspektiv. 

Jag ställer mig frågan, hur vi kan bryta dessa normer och se fördelar hos människor istället för hinder? Målet borde väll ändå var en värdig sysselsättning för alla oavsett psykisk olikhet eller etnicitet?  Hur kan vi minska skillnaderna mellan svenskfödda och utlandsfödda? Hur kan vi minska skillnaderna ur ett ekonomiskt perspektiv för befolkningen i övrigt och personer med psykisk ohälsa? Är det alltid nödvändigt och samhällsnyttigt att göra skillnad på människor? Förmodligen blir resultaten alldeles för påfrestande när vi tänker på framtiden och långsiktigt.

Vad tror ni? Diskutera gärna. 

Idag hölls förövrigt kampanjer rutnom i landet för att uppmärksamma den ekonomiska otryggheten som många med psykisk ohälsa befinner sig i. I form av seminarier, föreläsningar, manifestationer och teater.

Som ambassadör är det min plikt att föra budskapet vidare - Psykisk olikheter - lika rättigheter! 

Visa fler inlägg