Hjälp Sofia!

Sofia blev vanvårdad som barn hon har upplevt inte mindre än 11 olika fosterhem, systematisk misshandel och övergrepp på samtliga.

Jag har inte blivit vanvårdad som barn. Jag har haft en mamma, pappa, bröder och systrar som gjort allt för mig. Även om samhället många gånger kunde göra mer. Mina bokstavskombinationer har varit både styrkor och svagheter. Min tonårstid var ganska så turbulent. Jag fick även min andra diagnos som 16 åring.

Jag flyttade hemifrån när jag var 16 -17 år vilket är ganska tidigt i dagens samhälle. Jag och mina föräldrar trodde det skulle vara bra för mig. Jag “behandlades” av jämnåriga annorlunda och med våld. Jag ljög för mina föräldrar och sa att allt var bra. Jag berättade inte för någon att jag blev mobbad tills att det hade gått flera hundra dagar av vad jag själv beskriver som tortyr. Dagar och speciellt nätter i ständig otrygghet och rädsla för repressalier.

Efter att jag hade gått på skolan behövde jag akut skydd, då jag började söka mig till mer destruktiva miljöer. Även om miljön som jag vistats i tidigare också varit destruktiv med droger och våld. Jag fick “skydd” på samhällets och myndigheternas vägnar. Genom att jag placerades på ett jourhem, där blev jag knivhotad och flydde mitt i natten.

Sedan kom jag till ett fantastiskt familjehem innan jag flyttade till ett behandlingshem. 

Jag har inte alltid blivit bra behandlad på alla dessa institutioner.

Men jag fick i alla fall någon form av upprättelse, ett svar att våld och tortyr inte är acceptabelt i Sverige. Enskilda individer dömdes, skolledningen erkände även om jag aldrig fick en riktig ursäkt från vare sig förövare eller skolchefen. Skolchefen som hade det övergripande ansvaret. 

Jag växte inte upp med några missbrukande föräldrar, tvärtom jag har som sagt haft föräldrar som försökt göra sitt yttersta.

Sofia har däremot inte haft något som helst stöd från samhället.

Nu är det bara några dagar kvar tills Sofia måste betala över 200 000 i rättegångskostnader för vad hon själv beskriver som systematiska våldtäkter. Istället för att få ett förlåt och ett erkännande på samhällets vägnar får hon som enskild individ av staten och "rättvisan" (som har hur mycket pengar som helst) ytterligare en smäll. För att domstolen inte bedömer att det var statens ansvar, vad Sofia bevisligen blivit utsatt för. Och vi betalar ändå som Sanna Lundell skriver "de högsta skatterna i världen i Sverige". 

Vad ska våra skattepengar gå till om inte till brottsoffer och till att människor faktiskt får upprättelse?! Oavsett hur knepig och befängd juridiken än må vara.

Läs mer om Sofias berättelse här:

https://sofiarappjohansson.com/

http://nyheter24.se/debatt/865444-valdtagen-barn-staten-200-000-anmalde

Jag uppmanar ALLA att visa sitt stöd. Om inte svenska staten kan göra det och om inte ansvarig minister Annika Strandhäll kan svara på det brev som Sofia skickade. Vem ska då backa upp Sofia om inte vi medborgare? 

#1 - - Carina Sloberg :

Underbart när egna erfarenheter blir till empati till andra. "Att tänka är vackert men agera är vackrast"