Har politik någonting med medmänsklighet att göra?
Självklart ska politiker från både höger och vänster granskas kritiskt hela tiden. Det som hände på t.ex. tillväxtverket var horribelt. Juholt-affären var också en tragedi för att bara nämna några exempel. Medmänsklighet bygger på förmågan sympatisera med andra människor, inte utnyttja och känna empati. Så varför tar sig då politiker rätten att använda eller ”stjäla” betydelsen av ordet medmänsklighet?
På Socialdemokraternas (Kristianstad) hemsida hittar jag rubriken ”(S) Bäst på medmänsklighet!”. Ett annat exempel är KD som använde sig av det kontroversiella begreppet ”Verklighetens folk” i sin valkampanj. Så ordet har bevisligen sin plats i politiken. Syftet med politik är att förvalta medborgarnas intresse och samtidigt bygga vidare på visioner samt en framtid som alla väljare ska känna sig delaktiga i. Det ska vara lätt för väljarna att ta parti.
Men politik är delvis någonting helt annat. Politik går ut på att vara bäst med realismen som utgångspunkt. Politik går också ut på att vinna opinion genom att skandalisera personer. Vi ser ständigt satir av såväl ”röda” som ”blåa” politiker. Vilket gör att det blir betydligt svårare för väljarna att ta parti. Visserligen har satir förekommit i alla tider och man kan inte förbjuda det. Frågan man måste ställa sig är om provokationer verkligen bidrar till ett bättre samhälle, eller ens skänker dem något större förtroende alls? Är det människokärlek eller mobbning?
Det råder ingen tvekan om att politik är viktigt för politiker styr de samhälle vi ska leva i hela livet. Men ska man verkligen koppla begreppet politik med medmänsklighet? Visserligen finns det ett samband men det finns all anledning att vara kritisk till i vilket sammanhang vi använder begreppet och varför. Precis som man ska vara kritisk till politik och hur den avbildas i synnerhet.
I skolan lär vi oss att var objektiva, att basera påståenden på motiverad fakta, så även att kritiskt analysera innan vi drar våra slutsatser. Vi får lära oss att argumentera och stå för våra åsikter och en dag kanske vi själva formas till att bli insiktsfulla politiker.
Skolan förväntas också vara ett kunskapscentrum för demokrati och valmöjligheter, men denna miljö borde också vara ett ställe där medmänsklighet föds, praktiseras och prioriteras. En plats där vi lär oss ödmjukhet och att tänka på andra. Skolan bygger det samhälle vi och våra barn ska växa upp i, ett samhälle som vi ska vara stolta över.
Att våra politiker använder ord som ”medmänsklighet”, som bygger på starka värden och associationer borde medföra missbruk och betraktas som förlorad heder och anseende. Något som borde slå mångfaldigt tillbaka. Eller kanske vet inte vi medborgare om vad ordet betyder? Kanske har ordet tappat sitt värde? Kurage i sin helhet formas inte av argumentationsförmåga, position eller kompetens. Kurage gestaltas av agerande, medkänsla, ställningstagande och grundläggande mänskligt bemötande. Mänskliga egenskaper som vi bör utmärka och ge företräde åt i ett alltmer inåtvänt land. Ett samhälle där mycket handlar om att vinna och göra karriär. Medmänsklighet handlar inte om att vinna eller göra karriär, medmänsklighet är ett allmänt folkligt begrepp som vem som helst har rätten att använda. Men det känns moraliskt fel om man inte menar vad det betyder. Jag är övertygad om att det finns många medmänniskor som bryr sig om andra överallt i Sverige. Att skilja på begreppet medmänsklighet och politik betyder naturligtvis inte att politiker ska sluta agera. Tvärtom som representanter för vår nation har politiker en gedigen skyldighet att förändra hur vårt samhälle ser ut utifrån våra önskemål och förutsättningar. Att tillåtas vara framgångsrik och stark kan också vara ett ypperligt sätt att inspirera andra till ödmjukhet. Utan avsikt och praktisk tillämpning i realiteten så faller ordet platt på marken och blir inget annat än ytterligare ett tomt innehåll.
- Hjälp var tog då samhället vägen?
Källa till citatet från Socialdemokraterna;