Min historia för att hjälpa andra

Det finns så många människor jag vill tacka för att de givit mig det här årets många möjligheter. Förra året skrev jag ett inlägg att jag önskade ett bättre 2012, året 2012 blev också mycket bättre än det för mig mycket kaotiska 2011.

 

Vintern 2012 i Norrland var ovanligt kall för mig, men det gjorde ingenting för jag fick så mycket värme i alla fall. Jag praktiserade på kyrkan och det  var så mitt intresse för Hela Människans organisation och deras fantastiska verksamhet Ria föddes. 

 

Våren 2012 dömdes mina förövare, för misshandel respektive ofredande. Rättegången - öga mot öga tand för tand, som jag hoppades skulle bli av blev också av. Jag hoppas nu alla (inte bara dem som dömdes) enskilda individer, som innerst inne vet vad de gjort  mot mig känner skuld och moral. Samtidigt som dessa individer kan förlåta sig själva och gå vidare för livet går trots allt vidare för oss alla.  

Under sommaren 2012 blev jag styrelseledamot i föreningen Connexitions - Människan i Centrum. Jag var dock lite för godtrogen och naiv därför sa jag senare upp mitt medlemskap i föreningen.

Under hösten 2012 fortsatte jag att hjälpa andra. Dessutom gjorde jag en hel del spännande intervjuer, inom olika områden så som kriminalitet, droger och utanförskap.  

Den viktigaste, jobbigaste och mest långdragna processen mot skolan tog äntligen fart i slutet av 2012. Det slutade med att BEO kom fram till att min skola brytit mot lagen. Det kändes som att en stor klump i magen släppte. Sedan kom skadeståndet, pengarna var inte det viktigaste men processen var i alla fall en vägvisare för andra barn som också blivit utsatta. Att ett samhälle talar om för några vad personerna i fråga har gjort för fel är oerhört viktigt för mig. Det är ett tecken på att det finns rättvisa och en mening med att anmäla när människor gör fel. “Det är mänskligt att fela, men inte alltid okej” har kommit att bli viktiga ord i mitt förebyggande arbete.

Dock förvånar det fortfarande mig, att ingen i skolledningen eller ens förövarna själva tar sig modet att personligen be mig om ursäkt. Ty jag har då stått upp för mina misstag samt bett om ursäkt, till de individer jag sårat till följd av mitt tidigare destruktiva liv. Faktum var att missbruket blev ett direkt resultat av mobbningen. En vacker dag vill jag ändå hoppas att människorna som gjort såhär mot mig ber om ursäkt. Om det inte det skulle bli så går jag ändå vidare i mitt liv för jag har fått upprättelse, en upprättelse som många år 2012 tyvärr inte får.  

Jag har valt att använda mina erfarenheter för att hjälpa, motivera och vägleda andra människor. Jag har pratat med hundratals barn, ungdomar och vuxna som har tagit styrkan till sig att berätta sina historier. Några av dessa har jag valt att publicera under fliken egna berättelser på min hemsida. Jag har träffat några av samhällets mest utsatta individer och fått chansen att hjälpa dessa människor, genom att prata, stötta och vara en medmänniska. 

Jag har också fått chansen att föreläsa, berätta och förmedla vidare min historia. Människor har trott och lyssnat på mig. Just att människor har trott och lyssnat på mig har varit väldigt viktigt för mig detta år.

Vid sidan av allt detta har jag studerat, med nya fantastiska klasskamrater som ställt upp och stöttat mig något otroligt speciellt i det som varit jobbigast. Förhoppningsvis tar jag studenteten med hyfsade betyg sommaren 2013!

 

Det viktigaste av allt är min familjs fina stöd, min familj som alltid funnits där för mig och stöttat mig. Då menar jag alltid för utan min familj hade jag inte levt idag!

 

Allt det jag åstadkommit vill jag så gärna fortsätta med, tillsammans med er mina medmänniskor ser jag framemot ett positivt och givande 2013.