Gott nytt år!



2015 började i Kenya och avslutades Förenade Arabemiraten (Dubai). 
 
Året har varit påfrestande, samtidigt som jag fått många härliga äventyr och upplevelser. Jag kom in på den utbildning jag länge drömt om och verkligen kämpat för att komma in på. Jag har kunnat föreläsa och utbildat många människor om psykisk (o)hälsa, mobbing och brott på nätet. Jag har jobbat en del framförallt på Röda Korset, där jag också lärt mig mycket nytt och intressant om andra människor. Samtidigt som jag har varit med och bidragit till en bättre värld, i en hårt präglad och orolig samtid. Jag har engagerat mig politiskt. 
 
Jag har påverkats och blivit berörd av ofattbara händelser. 
 
Jag har mött många fina människor som gett mig stöd när det varit svårt och är tacksam för det. 
 
Jag har kämpat med mina diagnoser. Diagnoser som ibland påverkat min vardag neggativt men också positivt. Jag har försökt och fått viss hjälp med att hitta olika strategier som passar just mitt funktionssätt. Jag har testat vissa nya medeciner men tyvärr upplevt vissa bieffekter som ett bakslag. 
 
Jag har känt mig svag, stressad och utbränd. På grund av de höga krav (jag ställer), prestationer (där jag är så nära men ändå måste göra om och "rätt") och framförallt för att jag känt en innerlig rädsla för att misslyckas. Vissa dagar har jag inte orkat gå upp ur sängen. 
 
Saker som andra personer enkelt klarar av har varit svårt för mig. Samtidigt som jag kan hålla en egen lysande föreläsning, har jag svårt att ta in och bearbeta nya kunskaper. 
 
Men jag har hittat tillbaka och fått mycket energi, tack vare de människor jag älskar och att jag får göra vad jag vill göra. 
 
Jag har lärt mig att man aldrig ska ge upp, göra det man tror på och försöka vara öppenhjärtig. 
 
Jag ser framemot ett händelserikt 2016 och önskar er alla en riktigt bra start på det nya året. Ta hand om varandra, hoppas vi ses! 

Psykologkontakt borde vara självklart

Det är en skam att människor som är på behandlingshem inte får träffa psykologer, man ska inte ens behöva be om en psykolog det borde vara en självklar kontinuerlig kontakt med psykolog och läkare i vården.

Det är en skam att det finns inkompetent personal som jobbar med barn och unga.

Det är en skam att samhället kan acceptera att traumatiserade barn utsätts för fler övergrepp!

Personligen fick jag inte heller träffa psykolog trots att enhetschefen lovade mig det flera gånger. Enhetscheferna borde lyssna mer på sina klienter och deras behov.

Behandlingshemmen får tusentals kronor per dygn av oss skattebetalare. Var är etiken och moralen?

Å andra sidan vill jag betona att det också finns väldigt mycket kompetent personal med empati, kunskap och professionellt bemötande.

Se gärna Uppdrag gransknings reportage om ersta flickhem:

http://www.svtplay.se/video/4870660/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-avsnitt-12-3

Visa fler inlägg